Henryk Lipps musik och Freddie Wadlings sång har följt mig sedan gymnasiet. Första skivan med Blue for two köptes på vinyl och jag har aldrig tröttnat. Tagit semester, men alltid återvänt. Nu var det ett tag sen sist. Men Wadling dyker upp i nya sammanhang och lyckas göra vilken platta eller scen som helst till sin.
Så det blev en rockfestival ändå i år. Efter geggapokalypsen i Roskilde 2007 var jag först tveksam (Orkar jag? Är jag för gammal?) fast när vårsolen började värma upp kropp och själ kollade jag ändå upp program och priser. Men i år är kassan skral och pengarna får gå till något annat. Semester med familjen till exempel. Över tvåtusen spänn för bara biljetten kändes lite i överkant (och det var bara My Bloody Valentine som fick hjärtat att skutta till lite extra).
Den här enkäten är gammal som gatan vid det här laget. Men eftersom böcker, både privat och professionellt, betyder mycket för mig – antingen de är lästa eller olästa, riktiga eller påhittade, tryckta och bundna (som kan bli dammiga och få stukade hörn), eller om de långsamt växer fram i ett Indesign-dokument – tänkte jag [...]
I Helsingborg har vi ingen tunnelbana. Tur att det inte är så långt till Köpenhamn. Fast där behöver jag ingen karta för att gå vilse